Tryck på knappen!

Härom morgonen cyklade jag trött som en zombie till min Starta Eget-kurs. Ute vid stora vägen blev jag fast vid trafikljusen, det var rött. På huvudleden for bilarna förbi i full fart. Parallellt med mig, på en liten väg, stod bilar som väntade på att få köra ut. Jag väntade snällt och var långt borta i mina tankar när jag hörde visslanden och rop, som på en hund som sprungit iväg. Vissel,vissel och så något neandertalslikt brölande typ Öööh! Ropen ökade i styrka och jag vände mig om: Där satt en skäggig man i 50-årsåldern i en liten rostig Ford. Han hade vevat ner bilrutan och hängde ut ur fönstret mot mig.

- Tryck på knappen! vrålade han så höstlöven fladdrade omkring honom på marken.
"Ja, just det, det har han ju rätt i" tänkte jag och vinkade ett litet tack för den subtila påminnelsen och tryckte på knappen. Och varde ljus. Det slog om till grönt.

Den lilla rostiga forden, med den morgonpigge mannen, for som en dragsterbil ut på huvudleden. Själv cyklade jag över vägen och tänkte att han har nog rätt den där mannen. Man kan inte bara stå där och vänta på att saker och ting ska hända. Ska man få något här i världen så måste man ta tag i det själv. Så du som vill att saker och ting ska hända. Tryck på knappen! Vilken knapp det än må vara....