Glöm inte lyset när du läser deckare

Jag har sent om sider fallit för Kepler. Läser just nu Hypnotisören. Den är så spännande att jag håller på att krypa ur stolen ibland. Jag vågar faktiskt inte läsa den på kvällarna utan läser den på tåget till och från jobbet.

Igår läste jag den på vägen hem och precis när tåget stannade i Karlstad så knackade det på dörren hemma hos en av karaktärerna. Det var sen kväll. Hon var ensam i ett hus där någon brutit sig in och en massmördare gick lös. Jag funderade allvarligt på att åka med ända till Åmål för att se hur det skulle gå.

Men jag tog mitt förnuft till fånga och gick av. Det var mörkt och dimmigt ute och jag hade glömt cykelljuset hemma! Kom på att jag kunde cykla utmed älven, för där var jag inte i fara för bilar och annat. Men när jag närmade mig en ej upplyst gångtunnel på vägen så ångrade jag mig stort. Bilder av en bestialisk massmördare ståendes med yxan i hösta hugg för att attackera första bästa cyklist for över näthinnan.

Nu vart det inte så farligt. Det drällde av folk som cyklade och gick utmed cykelbanan och det enda jag attakerades av var en sällskapsjuk hund vid namn Willy. Hans matte bad om ursäkt för hans burdusa sätt men jag tyckte bara han var charmig.

I dag har jag med mig cykelljuset. Det misstaget gör jag inte om. Så det så!